När man har tråkigt.

När man inte har nåt att göra finns det massor med sidor på nätet där man kan leka med bilder. Som den här sidan. Skitbra sida!

Kombinera med den här sidan.

Väldigt kul..

Min soffa

Min soffa är världens skönaste soffa men den behöver ännu en liten makeover. Jag fick soffan från personen som bodde i lägenheten innan mig. Kuddarna har jag sytt om själv med tyger som jag fyndat på loppis, tradera och Ikea.

Nu vill jag helst av allt klä om hela soffan. Det finns många fina tyger som skulle passa.

Pepparkakshuset

Jag gjorde ett pepparkakshus. The White Witch Castle. Inspiration från Narnia. Det var jobbigt att smeta glasyr runt hela. Jag är rätt nöjd och det står hemma i Göteborg och väntar.

Dag 08 – Ett ögonblick

Vi ska precis äta.

Det var mums

Min pappa drömmer om skogen och blir attackerad.

Min pappa tog in granen från altanen. Han kröp runt på golvet och fixade med julgransfoten. Skruvade lite här och lite där medan jag övervakade hela processen och berättade om den var sned eller inte. Tillslut stod den bra och vi var båda nöjda. Jag vattnade granen, medan pappa låg kvar på golvet, på sidan och tittade på granen.

Jag -Har du det bra?
Pappa -Japp, jag drömmer om skogen. Jag ligger här på mossan...

När han sa det klappade han lite på mattan och skrattade ett töntigt men härligt pappaskratt. Sedan tittade han lite till på granen och suckade djupt.
Jag kan ju berätta att granen ser ut som ett risigt, halvdött trädgårdsavfall. Den är fraktat hela vägen från Skåne. För på vårt vanliga julgranställe, en gård utanför Brålanda, kan dom inte hugga sina egna granar för det är för mycket snö.

Nu kom pappa precis inrusande och visade mig sitt finger. Ett granbarr sitter jättedjupt in i fingret. Pappa hojtar nåt om "Attackgranar från Skåne" medan han visar mamma det läskiga fingret.

Japp nu är det jul. Vi ska snart dekorera attackgranen. Det känns fint.

Dag 07 -Min bästa vän

När jag träffar dig är det aldrig några problem, vi bara fortsätter där vi var sist och livet känns så där fint. Jag kan vara mig själv. Töntig, löjlig men lite tuff.


Jag minns... när vi lekte tillsammans när vi var barn och vi låste in din lillebror i lekstugan. Vi var ett team då, som nu. Jag blev superglad när du frågade om jag ville vara brudtärna när du gifte dig. Det hade vi ju bestämt när vi var tio år. Så när jag gifter mig ska du vara min brudtärna. Du ställer alltid upp för mig. Jag tycker det var gulligt när du ringde här om dagen för att du hade Karro-abstinens. När vi festade i Uddevalla och jag ropade dumma saker på stan, räddade du mig från ett gäng heroinknarkare genom att berätta att hon som ropade dumma saker hade gått åt det hållet, och så pekade du, medan jag stod bredvid och funderade över livet...

Jag minns... en gång när du knackade på mitt fönster hemma hos mina föräldrar mitt i natten, mitt i vintern, och frågade om du fick sova över för du kunde inte åka hem. Självklart! Jag minns även när vi badade i hamnen i Vänersborg efter att vi vart på Roccad. Varje gång. Du försökte lära mig rapa, så vi köpte varsin två liter cola och låg i gräset i parken och tränade. Jag var skitkass! Vi gjorde världens mest pinsamma uppträdande i silverkläder på skolkonserten och nu i efterhand skrattar jag högt när jag tänker på det...

Jag minns...när vi gjorde världens bästa film om offentliga rummet. Vi skrattade mycket just den dagen. Vi har samma tema på mobilen och ibland tittar vi på bakgrundbilden och suckar lite. Jag älskar din tomma blick på gitarrlektionen när läraren pratar om barréackord. Det känns fint att jag kan säga vad som helst till dig och du fattar alltid. Och om du inte fattar så skrattar du bara lite som en typisk mamma och så fortsättar dagen och jag är jävligt nöjd ändå, för jag får hänga med dig. Om livet känns svårt så finns du alltid där med din rosa mössa med hål i. För det är en mössa va? Jag tror vår vänskap handlar om samma barnsliga utsöndring...

Jag minns...när vi drejade snoppar på keramiken och skrattade hysteriskt. Vi lyssnade på gamla skivor i din lägenhet ovanför hamnen och hängde över räcket på den franska balkongen och spanade på alla. Vi kollade på alla avsnitt av Paradise Hotel och käkade chips i mängders. Vi var som Helan och Halvan eller Bill och Bull. Du älskade saker från den lilla Indiska affären och jag älskade saker från 10kronors-affären. Jag saknar dig...

Det finns så många fler jag vill skriva om, men just nu stannar jag här...

Dag 06 – Min dag

Min dag började med lite dumsurfande i sängen, med te och banan. Sedan tog jag tag i mig själv fixade ordentlig frukost, som bestod av flingor och mera te och en apelsin.

Efter det städade jag toaletten medan jag lyssnade på musik. Sedan dumsurfade jag lite till, och lite till, och lite till.

Sen packade jag väskan full med myskläder, och en klänning till julafton, och packade ihop datorn. Efter det hoppade jag in i duschen.

Fy fanken vad tråkigt....nu orkar väl ingen läsa mera..

Jaja när jag fixat iordning allt och fått med mig sillen i kylskåpet, åkte jag till centralen för att ta tåget som gick 16.32. När jag kommer dit står det en ny tid på mitt tåg. Kl 16.55. Jaja bara att vänta.

Kl 17.00 stod det att tåget var ersatt med bussar, så jag går ut till ersättningsbussarna. Där är totalt kaos. Flera hundra personer som ska åt olika håll. Bussar som står huller om buller. De finns ingen information. Men en envis röst i högtalarna ropar ut att ersättningsbuss till Trollhättan/Vänersborg har ankommit. Men ingen buss går dit så nej, dom har inte kommit.

Efter en halvtimmes väntande kom det en buss. EN buss som skulle till Trollhättan. Trollhääättan. Jag tänker att jag fan ska med den bussen och slinker smidigt igenom folkhavet. Tänk vad många som får plats på ett pendeltåg, alla dom ville med bussen. Hur tänkte dom?

Jag kommer iallafall ombord och bussen kör strax iväg Och hamnar rakt i kaoset på vägarna. Köer, köer, köer. Jag hade det rätt gött dock. Jag var ju på väg iallafall. Värre var det för dom stackarna som inte fick plats.

Det tog nog en halvtimma innan vi kom ut ur Gbg, sedan rullade det i sakta mak mot Trollhättan.

Jag har världens bästa pappa som kom och hämtade mig där. Väl hemma i Brålanda fick jag köttfärssås och spagetti. Då var kl 20. 00 och jag skulle egentligen vart hemma två timmar tidigare. Det tar oftast bara en och en halv timme att åka från Gbg till Brålanda....Ja jag är glad att jag kom hem. Och i värsta fall hade jag väl fått åka hem till min lägenhet igen. Om det inte kommit nån buss. Men nu är jag där jag ska vara och jag är jävligt nöjd.

Sedan tittade jag på Morden i Sandhamn med mamma medan pappa gjorde köttbullar till julbordet i köket. Väldigt trevligt och mysigt.

Ja det var min dag.

Dag 05 – Vad är kärlek?

Återigen ligger jag en dag efter. Detta inlägg skulle kommit igår.

Kärlek är när allt annat inte spelar nån roll. Kärlek är när man bara vill vara med den personen hela tiden. Kärlek är när man inte kan äta för att man bara tänker på just en där personen. Kärlek är när man går sönder av lycka när man får ett leende av just den där personen. Kärlek är när man litar på varandra.

Kärlek är även när man har alla man älskar runt sig. Kärlek är när någon säger att man är "den roligaste i hela världen!!" Kärlek är när systrar skrattar tillsammans. Kärlek är när man får en blöt gosig puss. Kärlek är när pappa steker pannkakor till allihop!

Love

Dag 04 – Det här åt jag i dag

Jag ligger en dag efter, så därför blir det två inlägg idag.

Vad åt jag idag...

Frukost: Tunnbrödsrulle med skinka och ost och en kopp te.

Lunch: Dagens vegetariska på Artisten. Crepes med mosarella, tomat, broccoli och parmesan med en liten sallad till.

Sen har jag inte ätit mer...

Fy fan vilket tråkigt inlägg.

Tack o hej

Dag 03 – Mina föräldrar

Min mamma är en fantastisk kvinna. Hon har jobbat i över trettio år som dagmamma. ÖVER TRETTIO ÅR!!! Hon har haft obekväma arbetstider hela tiden. Långa arbetsdagar. Barn överallt hemma. Inte nog med att hon har haft dagbarn hemma hela dagarna, hon hade fyra egna barn att hålla koll på. Det var många barn. Ett tag när jag var liten hade hon även helgbarn. Inte varje helg men nån helg i månaden, två kanske.

Mamma stickar. Hon stickar så mycket saker hela tiden. Mamma kör inte bil så mycket längre, hon stickar heller i passagerarsätet... Hon stickar framför tv:n. Om vi sitter i köket och pratar, så stickar hon. Ja just det, hon virkar också. När hon inte stickar. Det finns inget hon inte kan sticka, jag lovar!

Pappa stickar inte. Pappa älskar cykelsport. Han har själv tränat i många år. Han fick mig intresserad av cykel när jag var 10 och vi tränade ihop en hel del under min uppväxt. Vi var ett team, jag och pappa. Det han inte kan om cykel är inte värt att veta.

Han är väldigt glad att han har eurosport på tv:n så att han kan kolla på alla stora cykeltävlingar. Tour de France, Giro di Italia, Vm, Flandern runt, Paris-Roubaix osv.

Nu när det är skidor på tv kollar han på det.

Vilket påminner mig om när jag var liten och vi åkte upp till kroppefjäll hela familjen för att åka längdskidor. Alla hade på träningskläder och/eller termobrallor, pappa hade på sig jeans.

Dessutom lurade pappa oss att Andra Världskriget slutade för att han föddes. Försår ni vad svårt det var att upptäcka att det faktiskt inte var så.. Pappa är dessutom är riktig hönspappa. Många säger att dom har en hönsmamma, jag har en hönspappa. Han kan ringa en gång om dagen för att kolla att allt är bra. Han säger inte så mycket utan det är jag som får föra samtalet framåt medan han säger "hmm" "brabra" "jaha"Sedan frågar han om man vill prata med mamma och langar över luren till henne.

Mamma däremot ringer väldigt sällan, och om hon ringer är det nåt viktigt som angår alla i familjen, mer eller mindre. Inget småpratande. Det har hon inte tid för.

Jag älskar mamma och pappa!

Dag 02 - Min första kärlek

Ok min första kärlek varade inte så där jättelänge. Jag var 15 år och var på konfa-läger tre veckor på sommaren. Vi var kanske 30 tonåringar som bodde på en lägergård precis vid vänerns strand. Han hette Jesper och var urgullig. Jag trånade och suktade men vågade aldrig prata med honom. Han hade brunt lite lockigt hår och varje gång han log, dog jag lite. Jag tror alla fattade att jag var dökär i honom och jag fick lite hjälp på traven från alla håll. Jag behövde inte ens berätta för honom att jag var kär i honom, det gjorde en annan tjej åt mig, medan jag låg och gömde mig under mitt täcke.

En kväll gick jag ner på stranden för att sitta vid klipporna. Jag var inte så smart att jag gjorde det för att han skulle få möjlighet att bli själv med mig, men han var tillräckligt smart för att tänka så.

De tre minuter det tog för honom att gå längs den stranden fram till mig var jättekonstiga tre minuter. Jag minns att jag satt och frenetiskt viftade bort flugor och att han trodde att jag vinkade. Eller han måste trott det för han vinkade när han närmade sig. Sedan minns jag inte vad vi pratade om för mina ögon var fixerade vid hans läppar. Helt plötsligt var det dags för samling och vi var tvungna att gå tillbaka. Jag var grymt besviken men fruktansvärt upprymd över att vi hade suttit så nära varandra och att han faktiskt pratat med mig.

Den natten var det ett hemskt åskoväder. Det skakade i husen och alla sprang runt och skrek och gömde sig hos varandra. Jesper kom smygande och kröp ner i min säng. Där i mörkret låg vi sked och lyssnade till åskovädret.

Två dagar senare hade jag fortfarande inte kysst honom. Jag var förvirrad och kom på att jag inte var kär i honom. Jag gjorde slut och han sprang ner till stranden och grät.

Jag var superkär superkort.

Jag undrar vad Jesper gör idag? Kanske han tänker på den där tjejen på konfa-lägret som dumpade honom..

Det var definitivt min första kärlek. Kort men fin, på nåt vis.

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon

Dag 12 – I min handväska

Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Dag 01 - Presentera mig själv

Ja hur börjar jag presentera mig själv då? Jag bor just nu i en etta i Göteborg. På dagarna pluggar jag till förskollärare och på nätterna sover jag. Jag är nog ganska lat men försöker visa en ambitiös sida ibland. Jag gillar att bestämma, att få som jag vill men jag är ändå ganska ödmjuk. Jag gillar inte att gå upp tidigt på morgonen. Bara ibland. Diska och byta lakan i sängen är det tråkigaste som finns och jag gråter när jag plockar mina ögonbryn. Jag gillar töntiga romantiska komedier där alla scener är så förutsägbara.

Jag säger först, tänker sen...

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon

Dag 12 – I min handväska

Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Snott inspiration

Tänkte jag skulle få igång mitt bloggande lite. Fan vad kass jag är..hehe. Iallafall, nu ska jag köra efter detta.

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon

Dag 12 – I min handväska

Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Idag kom lånet!

Yes idag kom lånet. Gött! Ännu mer att betala tillbaka sen. Grattis.

Ja det var väl bara det.

Saker jag hatar del 2

Barréackord.

Strängt

Idag strängade jag om gitarren. Det är första gången jag gör det själv. Det blev snyggt och nu kan jag äntligen spela igen.
Varje fredag har jag tre timmar gitarrlektion....på universitetet. Hahaha det är fantastiskt. Fast vår gitarrlärare är väl hård ibland och får oss att spela Iron Maiden. Det är hårt. Speciellt när man är nybörjare som jag. Men rockackorden är bättre än barré. Fy vad det är hemskt.

Igår spelade vi Kalles klätterträd med barréackord. Jisses vad handen krampar.

Just nu är min hand fastlåst i ett konstigt krampande grepp där pekfingret står rakt upp.

Hårt

Saker jag hatar. Del 1

När man ska gå av bussen eller spårvagnen och alla som väntar på att gå på står som en tjock mur, så att man inte kommer ut....

Finns det något mer irriterande än detta?
Det absolut värsta var en gång när jag kom in på centralen med tåget. Alla började ta på sig och ställa sig upp i mittgången. Det var ett tåg med ganska smala dörrar. Lite lagom trångt att ta sig ut alltså. På perrongen står det folk som ska åka med tåget nån annanstans.
Iallafall, tåget stannar och dörrarna öppnas och innan första personen ens hunnit gå av så börjar folk att tränga sig på tåget....funkar ju mindre bra. Vad sker inne i deras huvud?

För fan, tålamod.

Happy Hour

Idag när jag skulle sätta upp mitt hår tappade jag mitt örhänge. Det försvann spårlöst. Jag letade på golvet och folk runt omkring frågade vad jag sysslade med. Jag tyckte det var jättekonstigt att det bara försvann.

När jag kom hem och tog av mig mina strumpbyxor så trillade mitt örhänge ut.....hur fan hamnade det i mina strumpbyxor?

Men nu är det Happy Hour.

Konstiga fobier del 2

Om jag är ute och går och möter någon, tycker jag att det är jobbigt att korsa det spår där den personen just har gått. Fråga mig inte varför. Och det är bara ibland, när jag tänker på det.

Ja..

Saker jag inte kan. Del 1

Jag kan inte matte. Så är det. Jag måste vara världens trögaste när det gäller matte. Så fort det kommer in bokstäver bland siffrorna så får jag panik. Totalt hjärnsläpp.

Vem kom på att man skulle ha med x och y bland siffrorna? Den personen vill jag ta ett snack med!

Matte går bort.

Helgen som var

Veckan slutade med en underbar fika tillsammans med Lotten och Anna. Ute regnade det och på fiket var det mysigt. Vi såg en kändis och det kändes fint.
Efter fikandet följde jag med Lotten och kollade på skor. Det var hon som skulle köpa, inte jag. Det slutade med att jag impulsköpte ett par ruggigt snygga bruna skor för 700kr. Det var fint.
Sen kom min lillasyster med bussen från Borås. Vi lagade soppa och hade mys hela kvällen. Det var fint!!

Lördag började segt för jag sov ganska dåligt men efter en härlig frukost åkte jag och lillasyster till Trollhättan, Där firade vi Selma som fyllde ett år. Åt alldeles för mycket tårta och godis. Men det var fint.
Lördag kväll spenderades i soffan med massa gott. Drack glögg första gången den här hösten. Det var extra fint!

Nu sitter jag här och försöker blogga. Det är fint.

Världens sämsta bloggare

Det är nog jag.
Har inte haft tid att blogga. Fast jag vet inte vad jag har gjort den senaste månaden heller...hmm?

Jo min tenta försvann. Japp, den bara fösvann från min dator. Jag had skrivit klart allt och skulle lägga över den på usb-minne. Då hände det som inte får hända. Huuuuuuuuuuuuuu.........jag ringde till min stackars mamma och brölade fram något osammanhängande om tenta och borta, medan jag hulkade och grät floder. Mamma lämnade över mig till pappa och han guidade mig lugnt och sansat genom datorns alla hemliga vrår. Och där låg tentan. Hur vet jag inte men den var där. Jag blev glad.

Fan vad när psykiskt sammanbrott jag var.......

Plugglördag

Idag ska jag plugga men jag kommer inte igång. Varför gör jag alltid massa andra saker när jag ska plugga?

Jag dumsurfar när jag borde plugga.

Här får ni lite Kevin Rowland av mig.... http://www.youtube.com/watch?v=dN-vcyNWDjM

Love

Mera spindlar..

Dessutom så hade jag en spindel i min strumpa en gång.

Jag hade lagt ett par raggsockar på golvet på kvällen. På morgonen när jag tog på mig dom kände jag att det var något i den ena sockan. Jag tog av den och stack ner handen i tron om att det var ludd. Plötsligt känner jag nåt som rör sig och hugger tag i mitt finger. Jag drar upp handen och ser spindeln som håller sig fast.

Jag skriker hysteriskt och okontrollerat på samma gång som jag viftar med handen o frenetiska paniska rörelser. Spindel flyger då iväg och landar i mitt hår.

Ja ni kan ju gissa vad jag gjorde då.....sprang runt i cirklar och skakade mitt hår på samma gång som jag skrek lite till.

Ja det är sjukligt...

Här är den som var i min socka.

Fobier del 1

Jag har upptäckt at jag kanske inte är världens bästa bloggare. Vad ska jag blogga om? Plugget, mitt hår, sockar, musik eller bajs?

Vad är meningen med en blogg? Ska man ha ett tema eller kan man blaja på om precis allt möjligt? Jag kanske ska blogga om alla mina konstigheter och fobier...alla konstiga fobier.

Jag är sjukt rädd för spindlar. Det är urlöjligt men jag tror att dom ska döda mig. Det finns inget som är så farligt som spindlar. Det går vågor av skräck genom min kropp när jag får en spindel för nära. När jag var liten och jag och alla mina systrar fortfarande bodde hemma i Brålanda, så har jag minnen från att vi gick på jakt runt husen efter korsspindlar. I Brålanda finns det många korsspindlar! Vi var beväpnade med en sopkvast som vi använde till att plocka ner spindlarna med. Sedan slog vi kvasten i marken så mycket vi kunde medan vi skrek okontrollerat och hysteriskt. Sedan var det dags för nästa spindel. Väldigt grymt och elakt mot spindlarna men det var antingen dom eller vi.

När jag bodde i Grebbestad i en källarlägenhet hade jag många spindlar inneboende. Ibland kunde jag vakna av att jag hörde hur dom sprang på golvet. Så där fort och läbbigt i 160 km/h.... *rys* Det var många gånger som jag sov på soffan för att det var en spindel någonstans under sängen. *rys*

Så här om dagen när jag öppnade fönstret för att vädra så flög det in en megastor spindel i draget som uppstod. Den attackerade mig!! Jag kände skräckvågorna komma och genomskölja kroppen. Jag kastade mig bakåt på samma gång som jag fick fram några konstiga ljud som uttryckte den skräck jag kände.

Är inte detta urlöjligt? Kankse dags att ta tag i min fobi....Fast jag är inte rädd för små spindlar. Bara stora läbbiga saker som är ute efter att äta upp mig.

Så är det.

Drömmar

Inspirerat av en annan blogg.....

Jag drömde att jag blev kysst av Rob Pattinson på halsen. När jag vaknade kändes det fortfarande lite så där salivblött och jag hade gåshud. Nice!!!

Det salivblöta kan komma sig av att jag dreglat lite. Inte alls omöjligt....
Gåshuden kan bero på att jag har feber och förmodligen har haft feber hela dagen. Inte alls omöjligt....

Nu har jag dessutom tappat rösten. Tur att jag bor själv....

Iallafall

Mina kära klasskamrater Anna och Lotten berättade om deras drömmar. De handlade om magoperationer, tjocka homosexuella snubbar som kräktes och massa andra hemska saker. Jag hade med andra ord en ganska bra dröm....trots att jag dreglade.

Läskigt!

Läs den här bloggen, men inte direkt efter du har ätit något....

http://www.riketssal.se/kategori/bild/mogelbloggen/page/2/

Kidnappad av Rob

Sms mellan Lotten och mig:

L -God morgon! Kom du hem ordentligt igår?
K -Öh nä jag har blivit kidnappad.

L -Av Rob Pattinson!
K -Jaaaaaaaaa så kom aldrig och rädda mig.

L -Nä. Jag lovar. Drar han dig i håret?
K -mmmm

Lite senare på eftermiddagen när allt börjar bli lite segt...

K -Nu har jag tappat fokus
K-Det är som havregrynsgröt men man får aldrig ligga
L -Ja. Och jag blir sjukt sugen på vin.

K -Jag kommer DÖ snart!!!!
L -Jag med

K -Typ nu
L -Jag har gått kurs på jobbet så jag kan återuppliva dig.

K-Gött. Ligga på mig och hoppa eller...
L -You wish!

Det där med att gurgla

Jag pratade med min lillasyster nyss. Hon gav mig ett tips mot halsont.
Koka upp saltvatten, låt de svalna och gurgla det. Gurgla?! Det är ju livsfarligt! Ungefär som att dränka sig själv på land.

Jag vågar inte gurgla. Hur är det att gurgla? Vilka gurglar? Varför heter det gurgla? Vem kom på att man kunde gurgla?

Franska - gargouiller
Italienska - gorgogliare
Spanska - hacer gárgaras
Nederlänska - gorgelen
Portugisiska - gorgolejar
Tyska - gurgeln
Engelska - gurgle

Jag har hellre ont i halsen än gurglar överhuvudtaget..........

Joggat...nä

Trött, sjuk och allmänt frusen tar jag på mig tjocka raggsockar och tjock stor yllekofta, kliver i ett par tofflor, tar min tvätt och går till tvättstugan.

När jag kommer tillbaka till lägenheten kommer grannen mitt emot ut med sin hund. Han hejar och frågar om jag har varit ute och joggat.

öh nä.....


Jag undrar om det såg ut så? Kanske för att jag brukar vara ute och jogga och han inte kom på nåt annat att säga.

-Fy tusan Jesper. Vilket långt hår du hade.
-Ja javlar du! Mer an du hade da...
-Ja haha det var tider det. Hoppas Afrikat är bra.
-fy fan va kort hår jag hade. Kortare än träskonäbben kanske
-Ni är väldigt besmekta minsann.
-Afrika ar bra, men det finns ingen Jarro. Ingen alls.
-Saknar det fina vinet med klumpar.
-Linus jag vill visst bestämt minnas att någon svalde din tand tillsammans med ett glas Jarro.
-Efter din vackra snyting. Linus, jag längtar efter din dans där du slår alla på käften!
-Haha inte jag.
-Jag saknar vinläpparna.
-Jag saknar elden i din tröja, HSIBMH.
-Jag saknar massakerandet av en pumpa tidigt en söndag morgon.
-Jag saknar Halvors helvetesmaskin.
-Jag saknar Tanja.
-Jag saknar visafton nåt i hästväg.
-Jag saknar han som sköt Helen med paintball gevär. Jag saknar också viskvällarna!! Men mest saknar jag nog ciderburken med kiss som stod i vårat kylskåp på avslutningen.
-Jag saknar Tjurpannan. Minns du Jesper, första gången? :D
-Haha angående kiss i kylskåpet. Var det inte Helen som drack en klunk mån tro?
-Första gången är ju alltid speciell. Kan dock inte riktigt minnas just denna första gång... Gjorde det ont? Ja, det var Helen! Jag saknar REDAN!
-REDAN?! Jag hade ont första gången. Jag fick låna dina sockar Jesper.
-Jag saknar Petters vhs-spelare. Med longplay.
-Jag saknar också visafton. Och jag saknar hur visafton alltid spårade ut katastrofalt, Jag vill ha visafton igen.
-Vi måste ordna en sådan! Jag saknar andhopen också.
-Mmm longplay. Många fina minnen förknippade med den spelaren
-...som shortplay fast längre.
-Åhå longplay.

En galen attack av biljettkontrollanter

Jag läste en bra insändare i metro idag. Personen som skrev var definitivt emot sverigedemokraterna. Bara det var ju bra!
I insändaren stod det saker som att sd minsann får fatta att dom inte är särskilt omtyckta eftersom 95% av alla som röstade i valet, inte röstade på sd.

Sverigedemokraterna har intagit en slags martyrroll. "Det är svårt för oss för att alla är emot oss blablabla" Såklart alla är emot er. 95% är emot er. Ni för en politik som går emot våra värderingar och normer. Att vi demonstrerar emot sd är en demokratisk rättighet. Och jävlar vad vi ska demonstrera!

I insändaren stod även att partier med få mandat inte tas så mycket notis om. Nog för att det är hemskt att dom är med överhuvudtaget, men dom är inte så stora än och om vi kämpar och aldrig ger upp, så bör dom inte få ha så mycket att säga till om.

Den som tycker att jag inte har någon koll och att det jag skriver låter jättedumt, kommentera gärna. Rätta mig om jag har fel.

Förresten, en annan lite kuslig grej som pågår i vårt samhälle. Biljettkontrollanter. När jag åkte bussen hem förut, så dök det upp en hel svärm kontrollanter. Ingen fick gå av och ingen fick gå på förren dom hade kontrollerat alla. Tre stackare blev totalt uthängda för att dom inte betalt biljetten. Dom fick gå av, till allas beskådan. "Se på dom dumma tjuvåkarna"

När det kommer på 11 kontrollanter är man inte så stor. Jag har månadskort, men jag blir lika nervös ändå. En våg av makt...

Tandfén finns inte...

Nu kommer ett inlägg där jag totalt viker ut mig själv. Jag ska lägga upp en bild som jag trodde jag hade raderat. Varför ska jag göra det då? Jo för att skrämma skiten ur alla som någon gång i framtiden ska operera ut sina visdomständer.

För ett och ett halvt år sen åkte jag till sjukhuset med en visdomstand som inte skulle sitta kvar. Min tandläkare kunde inte dra ut den för att tanden satt lite konstigt.

Så enda möjligheten var en liten nätt operation på käk-kirurgen. Jag kommer dit och får lugnande och blir placerad i ett mörkt rum tillsammans med en maskin som läser av min syreupptagning.

Dags för ingreppet. Jag ligger i en och en halv timme, medan tandläkaren gräver och sliter i min mun.

En timme efter operationen jag kom hem såg jag ut så här...... Ful som stryk!!!

Några dagar senare såg jag lite mer normal ut men hade ett fint blåmärke.

Slibbiga cornflakes

Det värsta som finns är cornflakes som blivit så där lite slibbiga och ofrasiga. När dom har legat i mjölken eller filen för länge.

Idag har jag känt mig sån. Jag borde duschat innan jag åkte till skolan men jag snoozade i all oändlighet och lite till så jag hann inte. Jag hann knappt äta nåt.
Ni vet den där känslan av att sängen har långa armar som håller fast. Täcket är så tungt att lyfta, så var det för mig i morse. Jag ville inte!

Jag kom försent till skolan....

När jag satt på bussen och halvsov och tyckte allmänt synd om mig själv. För det måste man göra när man vet att man är försenad och alla kommer att bli så där smått irriterade för att du är sen. Jag blir det på andra som kommer sent.....
Iallafall, så tyckte jag lite synd om mig själv på ett mycket egoistiskt vis. På bussen får jag ett sms från en klasskompis. Hon skriver att hon är på väg till skolan, att hon kommer sent.

Då kändes det inte lika jobbigt längre.

Paj

Tankar medan jag väntar på att min paj ska bli klar.

Min lillasyster berättade en väldigt rolig sak för mig idag. Vi pratade om allt möjligt och kom självklart in på valet i söndags. Hon och hennes pojkvän hade gått ner på torget för att rösta.

När dom stod där så konstaterade min syster att det var som en stor cirkus.
Moderaterna blåste såpbubblor, socialdemokraterna sålde lotter, centern delade ut gröna clownnäsor.
Då pekar hennes pojkvän mot sverigedemokraterna och säger att där, där är freakshowen.....

Jag tycker det är ett fantastiskt uttalande. Tackar för det!

Politik=cirkus, SD=Freakshow

Egentligen inlägg nr ett....

Jaha, kanske ska skriva ett vettigare första inlägg. Fast nu blir det inlägg nr två.

Idag är det soffläge och te som gäller. Inte för att jag är sjuk, förkyld eller ynklig utan mest för att jag är lat, dryg och snål.

Jag ligger här och funderar över valet som precis har varit. Jag är dåligt insatt i politik och borde därför inte ge mig in i politiska diskussioner. Fast om jag inte gör det, kommer jag aldrig bli insatt heller. Jag röstade i söndags därför att jag tycker att det är en självklarhet. Jag röstade på miljöpartiet. Varför? Jo, för att idag finns så många bevis för att vi har en klimatförändring som beror på hur vi tar hand om vår miljö. Därför tycker jag det är viktigt att rösta på ett parti som till störst del tänker på miljön. Så tycker jag.

Tack

Sitt the fuck down

I torsdags satt jag och Lotten i hennes soffa och höll varandra i handen medan vi tittade på Remember me. Det var en sliskigt romantisk scen som skulle avslutas med en kyss. Det var nära, nära och vi väntade med spänning på kyssen som skulle komma. Då är det nån dum jävel som klippt bort kyssen och man kommer direkt in i själva kärleksakten istället. Jag blev grymt besviken! Mera kyssar ju!
Förresten låter det som vi höll varandra i handen under hela filmen men oromantiskt nog gjorde vi inte det. Men fint var det!

För er som sett filmen är "Sit the fuck down" ett fantastiskt citat som kan användas till mycket. Fast jag kommer nog aldrig lyckas säga det på samma sätt som Pierce Brosnan, genom näsan. Så där nasalt och lite läbbigt.